punkmumrik.net

Väldans vad allvarligt alla verkar ta på det hela…en bruten nacke är väl inget att bråka om? Och skulle jag sluta cykla bara för att jag råkade sitta på en cykel när jag skadade mig? Skall jag sluta att använda knivar för att jag råkar skära mig? Eller skall jag sluta använda benen för att jag brutit dem när jag varit ute och gått?

Man KAN inte sluta att leva bara för att man råkar på en liten motgång… Har repat mig så pass att jag numera kan sätta mig och reparera cykeln. Har beställt en ny hjälm…en likadan…den räddade ju åtminstone skallen…eller ja…det får vi se…

Skall vi ta en titt på vad som hänt…så kan jag inte riktigt fokusera tankar…orden kommer inte till mig…utan jag får försöka tänka efter och förvånansvärt ofta blir det fel ord som kommer ut. Det är lite förbryllande, men det släpper troligen inom kort enligt läkarna. Jag har alltid stammat när jag känner mig pressad. Nu går det i stort sett inte en mening utan att jag stammar…vilket blir lite av ett moment 22…eftersom jag inte vill stamma så blir jag pressad vilket ofelbart leder till att jag stammar…stavningen är mer än katastrofal. Fast det hjälper att ha ett stavningsprogram som åtminstone fixar det mesta. Hjärnskakningen var för mig en värre skada än nacken…fick reda på att sen jag flyttade hit upp, så var detta min 11:e hjärnskakning och det kan vem som helst räkna ut att det inte är speciellt bra…

Jag får snabbt ont i huvudet när jag skall läsa eller skriva…så det blir bara en liten sak till…

À tout le monde
À tous mes amis
Je vous aime
Je dois partir